Tillbaka med besked!

Hej!

Jag har inte haft lust att blogga.. inte alls. Inte förräns nu spritter de i fingrarna och jag behöver skriva av mej lite. Problemet med att ha så lite som händer så som jag har, det är ju att man har inget vettigt att blogga om. Det blir i stort sett samma var dag.. då kan man vara tyst istället. Eller vad säger ni?

Jag är irriterad på en person.. jag ska inte skriva ut dennes namn här, för det kanske inte är så schysst (eller juste som vissa stavar det). Jag är bara så trött.. orkar inte med att bli sviken, bortglömd och behandlad som skit. Det får vara slut med det nu. Jag har vart tålmodig, du har lovat förbättring.. och vad händer? Inte ett jävla skit. Fortfarande är det David som man använder som sällskap när ingen annan kan, när man ska handla nåt eller har nogot annat ärende, och när de kör ihop sig med någon annan så är David den som tålmodigt får sitta och lyssna.. Nä. Det får vara slut med detta nu. På detta sättet är jag ingen vän, jag är en terapeut..

Nog om detta.. det är ju ingen kul att höra, inte ens för mej själv. Men jag ser det svart på vitt nu. Jag tycker om dej, vi har vart vänner länge, vi har gjort mycket tillsammans.. men så som du gör kommer det aldrig komma igen. Bara förbli minnen som man kan skratta åt.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0